Att falla offer för ID-kapning

Spyware

Idag är nätet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt vis, helt i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts alternativt dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett oerhört allvarligt brott som vanligtvis innebär svåra följder för offret.

I boken förekommer en och bra checklista. Boken finns gratis som e-bok på biblioteken samt kan köpas på allt-fraktfritt.se. Klicka på bilden av boken för mer information.
Klicka här för ytterligare tips

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö annorlunda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med oerhört annorlunda kvalitet, pris samt effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- samt 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du enbart är ett steg från att motta alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna typ av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – otroligt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därnäst används av ID-kaparna för olika ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man emellanåt av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Stundvis kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå personlig information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som folk i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en vilja om att hitta en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En individ som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för ytterst låga priser. För att handla måste man uppge sin personliga information samt kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därpå stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns självklart inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter samt forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.